Osäkerhet på börsen i september

Osäkerhet på börsen: Vad händer i september?

September har inletts med osäkerhet på de globala börserna. Högre statsräntor och fallande aktiekurser har skapat oro bland investerare. Den senaste sammanfattningen från SEB:s nyhetsbrev “Morning Alert” ger en inblick i de aktuella marknadsrörelserna och vad som kan förväntas framöver.

Internationella marknadsrörelser

Den globala ekonomin har börjat september med skakiga förutsättningar. Högre statsräntor och stora rörelser på valutamarknaden har återigen satt fokus på riskerna i världsekonomin. Inför fredagens amerikanska sysselsättningssiffra, non-farm payrolls, har investerare dragit ned på risktagandet. Europeiska och amerikanska börser föll under gårdagen och nedgångarna har spridit sig till Asien.

De långa räntorna steg, samtidigt som dollarn stärktes brett. En del av uppgången dämpades dock efter något svagare ISM-data som visade på lägre pristryck och dämpad sysselsättning. Kronan försvagades mot de flesta valutor men ligger kvar strax över 11,00 mot euron. Börsterminer indikerar en viss återhämtning i både Europa och USA vid öppning.

Europeisk oro

Storbritannien har haft en särskilt tung dag med förnyat fokus på landets svaga statsfinanser. Den brittiska 30-årsräntan har nått nivåer som inte setts sedan 1990-talet, samtidigt som pundet föll kraftigt mot dollarn. Kombinationen av hög inflation, höga räntor, svag tillväxt, stor statsskuld och omfattande investeringsbehov gör att risken för en förvärrad situation inte kan avfärdas.

I Frankrike förvärras osäkerheten av politisk turbulens, vilket tillsammans med rekordstora obligationsutgivningar i Europa driver upp räntorna och tynger euron.

Norden: Ekonomiska utsikter

I Norge har hushållens inkomster återhämtat sig efter nedgången 2022, drivet av rejäla löneökningar. Det stärker konsumtionsutsikterna, särskilt i kombination med mer positiva hushåll och lättnader i bolåneregler. Tillsammans med förväntningar om fler räntesänkningar ökar sannolikheten för stigande bostadspriser under hösten.

Sverige: Fokus på tjänste-PMI

Det svenska inköpschefsindexet för tjänstesektorn publiceras idag. Indexet sjönk tydligt i juli och signalerade en försämrad konjunkturbild. Delindex för sysselsättning backade kraftigt, men enligt Konjunkturbarometern är sysselsättningsläget stabilare, vilket öppnar för en möjlig återhämtning i dagens siffra.

Regeringen överväger att tillfälligt halvera momsen på livsmedel, från 12 till 6 procent, under perioden april 2026 till slutet av 2027. En sådan åtgärd skulle kunna sänka KPI med 0,8 procentenheter och ge ett tydligt genomslag på matpriserna, som kan falla med över 7 procent.

FAQ

Vad är non-farm payrolls?
Non-farm payrolls är en viktig ekonomisk indikator i USA som visar förändringen i antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn.

Hur påverkar högre statsräntor börsen?
Högre statsräntor kan leda till högre lånekostnader för företag och konsumenter, vilket kan dämpa ekonomisk tillväxt och påverka börsen negativt.

Vad innebär en sänkning av matmomsen i Sverige?
En sänkning av matmomsen kan leda till lägre matpriser och ökad köpkraft för konsumenterna, vilket kan stimulera ekonomin.